Årskrönika 2008

Januari:
Januari var en medioker månad, jag förbannade den bristfälliga så kallade vintern och saknade Josefine. Avlivade min "krukväxt" som jag haft sedan jag var sju och som nu inte fick plats i mitt rum längre efter att ha växt om mig med ca 20 cm.

Februari:
For till Romme med skolan, bojkottade alla hjärtans dag och var uttråkad i skolan. Frös ständigt. På sportlovet for jag till Idre och susade nerför backarna, drack te och bodde i det kallaste rummet med den bästa tjejen. Tog mitt ansvar som halv-aspirant och läste bibelord på onsdagsmässan.

Mars:
Återupptäckte sushi, vaktade hundar och barnarbetade på mammas 50-årsfest. Passade dessutom på att fylla 18 och fick en ostmacka med 18 ljus som aldrig slocknade. Någonstans här insåg jag också att om man är 178 cm lång, väger under 50 kg och tycker att man är tjock så är det någonting som inte står rätt till i huvudet, därför har jag sedan den övre vänstra bilden togs gått upp nästan 10 kg.

April:
Underläppen piercades och jag for till landet för att göra min plikt i form av räfsa-ihop-löven-till-små-högar-utklädd-till-bonde. Wayfarers och gula Converse införskaffades.

Maj:
Sista skol-rycket innan sommaren = massor av läxor & prov. En av de hittills bästa bilderna på mig togs (höger), storebror muckade och ägnade all tid åt att retas med mig. Årets mest lyckade klädköp genomfördes; en jättestor mysig flanellskjorta att leva i. Var på Skrattstock och såg på bra och mindre bra ståupp-komiker.

Juni:
Hade skolavslutning och påbörjade mitt livs kanske sista sommarlov. Josefine kom hem och firades med överraskningskalas. For på Peace & Love och stiftade nya bekantskaper, brände ansiktet och svettades ihjäl flera gånger om. Såg massor av artister/band och blev lyft över kravallen två gånger. Blev bestulen på dyrgripar i form av byxor, tracksuitjacka, starwarsjacka, alkohol och Tom & Jerry-kex.

Juli:
Fjällvandrade med mamma och pappa. Oturligt nog var det enda gången i somras som jag var sjuk (tog maxdos av 4 olika mediciner). Att fjällvandra med feberyra är inget jag rekommenderar, särskilt inte då det är antingen 30 grader, sol och vindstilla eller 5 grader, blötsnö/hagel och halv storm. For sedan iväg på lill-festivalen Rip It Up i Säffle som till 90 % bestod av fulla göteborgare, regn och "lite mer bas i monitorn, tack". Det var dock nice ändå, trots att jag sista morgonen vaknade i ett träsk och var tvungen att tömma skorna på vatten trots att de stått i tältet.

Augusti:
Picknickade och rökte vattenpipa med vänner och njöt i fulla drag av sommarlovets glada dagar. Köade utanför Zinkensdamm i flertalet timmar (9?) med Sara för att se Lars Winnerbäck, en bra dag. Klippte av mig håret innan skolan började.

September:
Vann en iPod shuffle och gjorde årets mest lyckade klädköp nr. 2 i form av t-shirt store-tisha. Tog någon form av time out/vilohelg på landet med familjen.

Oktober:
Mycket av oktober gick åt till läxor, men att se CK live på 44:an hanns ändå med. Mia fyllde 20 och pappa fyllde 50. Jag hade ångest och panik när resväskorna inte packade sig själva. Åkte till Egypten och älskade varenda minut.

November:
Åt några extra pepparkakor när Obama vann valet, satt sedan och grät till hans tal. Josefines födelsedag firades och jag hamnade för första (och förhoppningsvis sista) gången på äckliga mingelbilder. Jag agerade barnarbetare i köket på pappas 50-årsfest och gjorde noggranna studier på fulla vuxna.

December:
Så skoltrött som jag varit nu senaste månaden har jag nog aldrig tidigare varit. Slog förmodligen mitt egna julklappshandlarrekord när jag inhandlade alla gåvor samma dag till en kostnad av drygt 800 kr. Lagade fetgod julmat och firade med släkten. Blev sjuk och vaktade hundar och katter.
Status atm: SJUK, min röst är i princip borta och mitt huvud känns som sås.

Nya skor

Mellandagsrea på sns, två par till priset av ett.
Mina två par gick på 999 kr tillsammans, fett värt.


Nyskodoften sprider sig så sakteliga i hemmet och jag går runt och känner mig lite streetig, går runt med dålig hållning och gungar med i groovet till Run DMC.

Sen december ingen snö.

Inomhustemperatur: 17,3 grader celsius. Lindrigt varmt. För tillfället sitter jag (förutom precis nu då) och läser första delen i Millennium-serien. Jag lovade mig själv att jag skulle få läsa om dem på jullovet, så det är vad jag gör.

Julklapparna bestod av 4 böcker, en dvd, en cd-skiva, två par strumpor, en kaffemugg, 3000 kr och ett presentkort på adlibris värt 500 kr som jag redan igårkväll förbrukade då jag beställde de återstående böckerna från önskelistan. Någon dag framöver ska jag även beställa resterande skivor och köpa en vattenkokare (som jag inte fick i år heller, vattenkokare har varit en stående programpunkt på önskelistor både till födelsedag och jul i flertalet år). När jag blir förmögen sen någon gång så ska jag även köpa två objektiv, en trådlös fjärrutlösare och en extern blixt till kameran, men det lär dröja.

Före nyår tänkte jag lägga ut årskrönikan här, men den är inte helt klar ännu. Frågan är om den ens blir klar, det är svårt att komprimera ett helt år till ett inlägg utan att det blir mastodontigt och tråkigt. Den som lever får se.

Nu ska jag återgå till min bok och min relativt varma säng.

God Jul!

Nu har jag sovit och vaknat så nu är det julafton på riktigt. God jul och puss och kram till er alla!

Tjugofjärde december.

Nu är klockan över tolv, alltså är det julafton nu. Fast egentligen räknas det inte förrän man vaknat, tycker jag. Dagen före dopparedagen fylldes med sysslor såsom matlagning i den större skalan. Johan och jag utgjorde bland annat team jansson och potatisarna flög (bokstavligt talat) tvärs över köket. Vidare har sillsallad utan sill hackats och hasselnötsbiffar stekts. Jojo, köttiga jular är inget för mig, kaninmat smakar bättre för samvetet. Kvällen avslutades med vampyrfilm (nej, inte twilight) och en nötknäckande familj (då var dammsugningen ogjord, då).

Av förra inläggets syndaflod av kommentarer så borde man kunna dra slutsatsen att jag är den enda som tycker att Karl-Bertil Jonssons julafton är bättre än Kalle Anka.

Lite musik vill vi ha också, från två riktigt duktiga tjejer. Klara (gitarr) och Johanna (piano) Söderberg, a.k.a First Aid Kit. Såhär ska en duett sjungas!

Två dagar kvar.

Inatt har varit den sämsta natten på länge; jag gick och la mig vid tolv, somnade vid fyra, vaknade vid fem, somnade om, vaknade vid sju, somnade om och vaknade sedan ungefär en gång i timmen innan jag gick upp vid elva. Men nu är jag pigg, och fruktansvärt hungrig, faktiskt. En riktig header har jag skaffat mig också, det vill man ju ha. Fast jag kom inte på något vettigt att skriva som "beskriver" innehållet här, för det finns väl ingen direkt kategori som jag håller mig inom. Och Sara, nedräkning till Idre i högerkolumnen.

Annars så börjar ett lugn sänka sig över mig, som man nog skulle kunna kalla för julfrid, och jag börjar nästan se fram emot julafton lite. Framför allt midnattsmässan och Karl-Bertil Jonsson. Kalle Anka är fruktansvärt överskattad och smått hysterisk. Upp med en hand alla som föredrar Karl-Bertil!

Jag fick en skarp tillsägelse om att uppdatera bloggen oftare, vilket jag naturligtvis skiter i. Jag uppdaterar när jag känner att jag behöver skriva av mig. Men frukta icke, ty jag är i full färd med att knåpa ihop en utförlig årskrönika med bilder och text.

Tillsvidare bjuder jag på dagens:

Kent - Chans

Julhälsning

December 06:
Tomteluva på, fejkledset/förvånat ansiktsuttryck och änglalockar. Hade jag ens så långt hår? Tydligen...

December 07:
Svartsminkade ögon, lapp-i-munnen-tricket, hembakad mjuk pepparkaka-cupcake (storebrors julklapp, fast då var det flera va?) och blonderad page-frilla.

December 08:
Alla väntar med spänning, aight?

Om mod.

Wikipedia:

Mod är en personlig egenskap. En modig person handlar i överensstämmelse med sina övertygelser och önskningar, även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget. Mod betraktas av många som en moraliskt eftertraktansvärd egenskap, en dygd.

Mod är att vara rädd men övervinna rädslan för att göra det som ska göras. Mod stärker individens självkänsla och hjälper personen att övervinna sin rädsla genom exponering. Se även civilkurage.

Mycket kretsar kring mod och mod är viktigt. Om ingen vågade så skulle allting se likadant ut i all evighet. Så kan vi inte ha det, så därför måste man våga. Inte övermodig, inte feg, utan lagom mycket mod. Det är bra.

Jag måste jobba på att våga. En sådan simpel sak som att inte våga skrika "frys" i en dramalek avspeglar sig i större sammanhang. På mig, på vänner, på mänskligheten. Man kan tydligt se att viljan att våga finns inom var och en av oss men att den alltför ofta stannar i vilje-stadiet och aldrig släpps lös i handling. Man vågar inte släppa den fri, av rädsla för vad andra ska tycka.

Rädslan, ja. Ångestfylld andning och kittlande mage. Om det finns ett rätt sätt så är det inte att vända bort blicken. Det var vad jag gjorde, av rädsla för vad andra ska tycka.

Latmask

Handfallen. Apatisk. Sömnlös. Kaffe. Ogjorda läxor. Oköpta julklappar. Och huvudet fullt av PLU-koder. Det är mitt liv just nu. Mediokert, så att säga. Men jag är snygg, och jag jobbar hellre på att stärka min självkänsla än på att fördjupa mina kunskaper inom mediakommunikation. Latmasken har drabbat mig och jag orkar inte bry mig om skolan. Jag orkar inte bry mig om så mycket alls faktiskt. Bristen på julklappar är den brist som tynger mig mest, då min lathet inte bara går ut över mig själv, utan även över andra. Jag vill leva det enkla livet, åka snowboard och kramas. Promenera och hålla handen.

Den här låten är till dig, som jag är kär i. Dig som jag inte låter få veta.

Måndagen den åttonde december

There is a light that never goes out

Winnerbäck!!

Här sitter jag, spänd av förväntan och full av nervositet. Om ungefär en kvart, när klockan slagit nio, ska jag köpa biljett till Hultsfredsfestivalen. Specialbiljett á la Winnerbäck så att jag får möjlighet att se alla hans fyra spelningar.

Problem: Det finns bara 600 sådana biljetter.
Sinnestillstånd: Sjukt nervös, tänk om jag är för oteknisk för att förstå hur saker och ting fungerar och biljetterna springer förbi mig. FÅR INTE HÄNDA!!!

UPDATE 09.25: Det där var bland de mest nervösa minutrarna jag varit med om. Klockan blev fem över och tio över men länkarna betedde sig som att det var igår eftermiddag. De ville icke ta mig till biljettköparsidan. Kvart över fungerade länken och jag är nu lycklig ägare till en Hultsfredsbiljett. Nu saknas "bara" sällskap och resa.

UPDATE 09.49: Nu är det förhoppningsvis slut på missförstånden, som om de inte gjort tillräckligt med skada hittills. Jag har min biljett, det har jag, men jag har också en "vanlig" biljett till Hultsfred som jag inte vill ha. Varför är jag skapt oteknisk? Det är en sak att vara bra på photoshop och kameror, men viktiga saker (pengaöverföring, internetköp osv) lyckas jag alltid, undantagslöst fucka up. Hoppas nu att ticnet/rockparty låter klantiga flickor sälja tillbaka sina biljetter.

Om sånt som är sant...

Utmanad, berätta sju sanningar, utmana vidare osv.

1. Jag har en ganska speciell relation till tandborstning, jag borstar alldeles för hårt i minst 5 minuter och ibland är jag inne i "perioder" då jag borstar tänderna upp till fyra gånger per dag. Jag tvivlar på att jag har någon emalj kvar.

2. Falafel är bland det bästa jag vet. Jag har haft falafelätartävling med mig själv och ätit 25 falaflar. Jag vann!

3. På senare dar har jag, hör och häpna, börjat tycka om mina fräknar. Bra!

4. Jag misstänker att jag lider(?) av kroniskt lugn, då jag pratar sakta, reagerar sakta och endast känner stress 3-4 gånger per år. Ofta i samband med packning (se punkt 5).

5. Att packa är det värsta jag vet (nästan), detta är i princip det enda tillfälle då jag känner stress och panik. Jag förvanlas från lugn filbunke till hysteriskt yrväder så fort det ska packas inför någon resa.

6. Dialekter är charmigt tycker jag, men jag är oerhört frustrerad över att jag med allra största sannolikhet aldrig kommer att bli av med min egna hemska dialekt. Däremot blev jag alldeles varm i hjärtat då prästen (som är från Boden) trodde att jag var från norrland eftersom att jag pratade så bra norrländska. Jag tror att jag är norrlänning i själen.

7. Jag blir ofta uppraggad av tjejer. Det måste vara några speciellt lesbiska attribut i mitt utseende. Om jag hade varit homosexuell så hade jag förmodligen inte varit singel.

Och nej, jag tänker inte utmana någon. De som vill göra detta kommer att göra det ändå och jag vill inte tvinga någon.

Grön-tröja-dagen

Idag är det ju två dagar på samma dag, för bövelen. Både grön-tröja-dagen och världsaidsdagen. Grön tröja och rött band. Dåligt planerat med tanke på att grönt och rött passar lindrigt bra ihop, visserligen beroende på val av nyanser, men det finns goda möjligheter att det kan sluta katastrofalt illa. Rött och grönt är komplementfärger och om man blandar dem som vattenfärger så bildar de en slags brun sörja, blandar man dem inom politik blir det ofta ganska lyckat, men som färgkombination betraktat är det faktiskt ingen höjdare. Hur som helst så hittade jag ingen grön tröja hemma, och om tanken med gröna tröjan är "green shirt for climate" så verkar det väl vara en relativt dålig idé att köpa en grön tröja enbart för detta ändamål. Jag hittade en annan lämplig tröja, långt ner i t-shirtlådan:

Jaha, då var det december då.

Hemmavid märks ingen större skillnad då min familj inte är så mycket för krimskrams. Julpynt känns bara överskattat och ivägen. De synbara skillnaderna är dock:
1. Elektrisk ljusstake ovanför tv:n
2. Diskret halm-krans fasttejpad på ytterdörren
3. Liten halmstjärna fastknuten i taklampan i köket
4. Julkalender i köket (dock är ingen lucka öppnad ännu)
5. Adventsljusstake i vardagsrummet (dock är inget ljus eldat ännu)

I mitt rum märks ingen skillnad alls, förutom att det är kallt som Zlatan. Förra året började jag lyssna på julmusik i slutet av oktober och blev otroligt opepp på julen lagom till att december började, i år vill jag helst hålla för öronen så fort någon börjar spela jul-låtar (med undantag för "Fairytale of New York" med Håkan Hellström och Plura Jonsson). Jag undrar vad som hänt under senaste året som fått mig att göra denna helomvändning. Jag kanske har tagit till mig tanken om enkelhet, jag hoppas det. Fast jag är ju materiell som få och har skrivit en lång lista till "tomten" (vi har btw aldrig haft tomte på julafton i min familj). Det är ungefär 50/50 mellan böcker och kameratillbehör, plus lite annat smått och gott.